Men naturligtvis måste ni få se de underbart söta små sköldpaddsungarna, de helt nykläckta Pelusius castaneus, som var på gång när förra inlägget skrevs.
Pyttesmå, mindre än femkronor och den första tittade fram mitt på söndagen och sen följde de övriga i rask takt. 
Jag provade ett makrobjektiv på några av våra djur. Kanske inte det lämpligaste valet om man vill få med djuret som helhet, men lite annorlunda och kul blir det. Vår leopardgeckohona visar här upp sina fint marmorerade ögon och den lätt kluvna tungan.
Majsormshonan blev väldigt nyfiken och hoppades nog att en god liten råtta skulle hoppa ur kameran. Nåja, hon fick som hon ville, eftersom det var dags för ormmatning strax därpå.
Vår lungfisk (Protopterus annectens annectens) har vuxit sig stor. Lungfisken är en fenomenal överlevare och klarar upp till ett år om vattnet den lever i torkar ut. Genom att gräva ner sig i lera och sen utsöndra ett slem som bildar en kokong runt fisken hindras avdunstningen och fisken kan invänta nästa regnperiod. Lungorna kommer nu till använding och fisken andas via ett litet hål i den hårda kokongen.
Våra sprutfiskar (Toxotes jaculator) bor i bräckvattenmiljö. De har en enastående förmåga att spruta upp vatten mot insekter ovanför ytan, så högt som upp till en meter. Insekten faller ner och vips, så har fisken fått sig ett mål mat.
En afrikansk hjälmad vändhalssköldpadda (Pelusius castaneus) kommer också nyfiket fram. Vi blev så glada häromdagen, då vi upptäckte att äggen från denna art som ligger i kläckaren faktiskt är befruktade. Det var länge sen vi hade pelomedusaungar.
Detta är Törnros! Han är vår nya unga bagge. Lugn som en filbunke är han och Henrietta kliar honom på bogen, ett favorit-kliställe!
Alla nya klövdjur som tas in sprutas med ett medel mot smittsam klövröta. Klövröta sprids lätt men när alla fårägare sköter denna detalj, kommer sjukdomen att försvinna. Vackert lila tossor får han, Törnros.
Sen kommer han att gå i karantän i en egen hage under tre veckor. Till sällskap får han det kastrerade bagglammet Gizmo.
De blev mycket nyfikna på varann, även om Gizmo först var lite olycklig över att vara ifrån tackorna i den andra hagen. Även Gizmo får sina klövar insmorda och Malin har dagen till ära satt på sig en mössa i samma färg som det medlet. ;o)
Till slut en bild från det nya leguanariet. Det uppskattas högeligen av de gulfotade sköldpaddorna. Honorna Greta och Gregoria kan komma undan hanen Gandalf för det mesta, men just här betäcks Greta med stor frenesi. Gandalf stånkar så att det hörs i hela fågelavdelningen - nästan lite pinsamt!
Mitt i den intensiva förberedelseveckan kom skolborgarrådet Lotta Edholm på besök tillsammans med Ann-Katrin Åslund, andre vice ordförande i kommunstyrelsen i Stockholm stad. Läs om besöket på Lotta Edholms egen blogg: http://lottaedholm.wordpress.com/
I terrarierummet har alla småterrarier inretts på nytt och blivit så fina. Rosenskalbaggarna trivs.
Det stora ögonblicket kommer på fredagen: skogssköldpaddorna får flytta upp igen.
Mer än dubbelt så stort har de det nu och med en helt ny damm med avlopp och torvad dammduk. Det blev bästa bäst och Gandalf inviger den förtjust genom att intensivt uppvakta Gregoria. Greta, vår äldsta gulfoting - över 60 år - har redan tagit sig långt in i det nya området. Legunaerna är lite mer misstänksamma och håller sig ännu i den gamla delen.
Den här veckan var eleverna så snabba och duktiga med alla nödvändiga helrengöringar, att det fanns god tid till dekoreringar. Inne i ladugården doldes nät så här fint.
Som alltid blommar det fantastiskt på våra Expon. En av eleverna var planteringsansvarig och jobbade sig igenom hela uteanläggningen nästan helt på egen hand. Dessutom hade hon ordnat sponsring med snittblommor, en massa vackra buketter i höstfärger.
Så kom då helgen. Fantastiskt fint väder och många besökare. Alla bilder från helgen är tagna av Kristina Bylund. 
En och annan vild krabat hade också lånat sig till Expot. Den kommer givetvis tillbaka till samma plats den hämtades ifrån.
Servering ute på skolgården...
Försäljning av handgjorda smycken inne på skolan...
Och överallt besökare. De här pojkarna har precis fått syn på en av leguanerna.
För lite mindre barn fanns det en work shop-hörna, mycket populär.
Och stor lycka är det att få sitt ansikte målat!
Stor lycka gjorde också våra gästföreningar på plats. Tänk att få vara nära en sån här söt råtta!
Mycket tama och gosiga var de. Flera av våra elever har ofta uttryckt önskan att vi ska ha råttor i vår djurbesättning. Hm, det kan väl räcka med dem vi ibland får in vintertid i Friflygningen!
... och titta här, vilken underbar liten afrikansk dvärgigelkott! Såna skulle vi gärna ha ett gäng av på Spånga, men utrymmeskraven är alldeles för stora, så det blir inget av med det tyvärr.
Illrar var också på besök, se vilken klar och vacker teckning denna har!
Inte bara Expoklassen jobbar inför och på expot. Framför allt tvåorna hjälper till och under själva helgen är de schemalagda på olika stationer. Här sitter några och äter en välförtjänt lunch.
En av sötvattenstingrockorna fascinerade, där den hasade sig uppför Viktoriabassängens två våningar höga glasruta.
Tuppen Favve den XIII var populär i Klapp- och kel.
Och så Pelle, gamla Pelle som är det snällaste i kaninväg man hitta.
Fåren lät sig gärna klappas och pysslas om. Så här på hösten finns det ju inga söta lamm, men det verkade inte bekomma besökarna.
Den lilla flickan har fått syn på den lilla nykläckta spitekycklingen...
I kliniken var det välbesökt hela tiden. De här eleverna hade nämligen kommit på mycket bra saker, som drog folk. Dels kunde man få prova operationskläder och dels prova på att lägga stygn. Inte många lugna stunder där!
Här får en flicka prova på att ge ett mjukisdjur en spruta!
Så några söta kaninungar: de är födda den 24 augusti. Morfar är vår löwekanin Vätte. Ronja, som är mamma bor nu hemma hos en av våra elever, Jeanette Löfgren i Np1B. Vi fick inga egna kaninungar denna höst och vilken tur då att Ronja hade fått egna små! Det blev fem stycken och vill man tinga någon, så är det bara att höra av sig till djurvårdsinstruktörerna, som förmedlar detta till Jeanette. Vi kommer att behålla en av ungarna hos oss. Kanske den som är på bild.
Två vita blev det också, men inte rödögda, utan de har morfar Vättes blå ögon.