Raggarö - en underbar ö i närheten av Östhammar. Här tillbringar våra får sina sommarlov. På Havsviks gård, lite söderom, finns deras släkt. Roslagsfåren upptäcktes just där, en kvarleva på endast 50 stycken. Nu finns de i hela Sverige. Ett lyckat lantrasprojekt, verkligen!
Nu är det sommar på Spånga. Inga elever, bara vi och djuren. Och vad händer då? Jo, Tisslan nedkommer med fyra små ungar!
Haha, vilken liten hög! Det är två flickor och två pojkar. Den ljusaste, en liten tjej, ska vi behålla kvar på Spånga. Den grå, som nog kommer att likna sin silvermor mycket är också en hona och så har vi två stycken rödingar, hanar, i högen.
Det är då ett stort sjå att vara mamma... Kattungarna föddes natten till den 12 juni och igår torsdag hade alla utom den grå börjat öppna ögonen lite grann.
Inte så stor på jorden, men OJ vad stor i orden!
Stor i orden är Jätte också. Vår goffinkakaduabebis hoppade äntligen ur sin holk men det var visst inte något som passade pappa Viktor. Han pucklade omsorgsfullt på den lille, så pass att vi var tvungna att flytta ut honom och mamma Tuffa ur voljären. Det i sin tur passade inte Tuffa så vidare värst. Hon putsade och donade med lilla Jätte, men matade honom inte tillräckligt. Så nu är det vi som gör det. Uppmatningsgröt och allsköns tillbehör stoppas in i gapet och man blir helt såld av Jättes charm. Kläderna blir fläckiga av hans ibland trotsiga utspottande av mat och armarna fulla av revor av de vassa klorna. Samtidigt är han det goaste man kan tänka sig!
Han provar minsann själv också och här vänder och vrider han på en liten nötbit, samtidigt som han försöker hålla balansen på ett ben.
Om det är en "han" vet vi förstås inte än men det har blivit så vi tänker om honom.
Vår veterinär Gunnel Andersson har också varit på Spånga under veckan. Hon inspekterade Jätte och konstaterade att Viktor hade gått hårt åt sin telning vid ena örat. Örondroppar och antiobiotika ska han ha.
Hon kontrollerade även leopardgeckon som återfanns förra veckan. Han mådde alldeles utmärkt väl.
Hos fåren var det dags för det årliga Maedi-Visna-blodprovet. Maedi-Visna är en smittsam virussjukdom hos får och för att hålla sig fri från den kan man ingå i ett program där djuren får allt högre sk M-status. M3 -status erhålls efter tre fria år och då betraktas djuren som smittfria. Man får bara sammanföra djur med samma status eller högre.
Sommar betyder sommarlån av Spångas djur för en del. Idag kom en bild på illern Timon som är hemma hos en elev och hjälper till med blomplantering. 
Många av kaninerna ska också ut under sommaren och igår åkte kaninen Bossen iväg. Han fann sig genast till rätta, som den trygga kanin han är.
Ute i Friflygningen händer stora ting som påverkar djuren mycket. Fjärrvärmeledningar ska grävas ner rakt igenom det stora hägnet som delats av. Därmed försvinner tillgången till dammen och vi har fått bygga två nya. Den här mindre är till för brudänder och mandarinänder.
En dubbelt så stor, 20 kvadratmeter, finns i fårhagen åt ankorna.
Nästa vecka är det nämligen dags för fåren att åka på sitt sommarbete ute på Raggarö. Bagglammen Glim och Grumse samt pappa Törnros kommer dock att vara på en annan gård under sommaren. På bilden får Glim sitt lilla tillskott av lammnäring - men något riktigt flasklamm är han inte. Trots sin mors avighet har han fått dia henne nog mycket för att blir stor och fin.
Tisslan är inte ensam om att ha fått ungar....... här har en spitehöna fått sex egna kycklingar och samtidigt adopterat fyra faverollekycklingar från kläckaren. En myskand har också fått ällingar och det så är det är på Spånga - alltid något nytt!I augusti får ni en resumé av vad som hänt under den långa sommaren! Ha det gott, alla!
De sista dagarna i skolan blev sorgkantade i stället för att lysa av sommarförväntan, så som det borde vara. En av våra fina elever i ettan omkom i en trafikolycka, 17 år gammal, endast några dagar innan sommarlovet. Attenboroughsalen, varifrån Victoriabassängen ses ända från bottnen och upp mot Victoriasalen, där vattenytan möter alla solstrålar och växtlighet, ställdes i ordning till ett stämningsfullt kondoleansrum. Dit kunde eleverna komma och skriva några ord och dela sin sorg, sina frågor och tankar med diakonissa, syster och kurator.
Ja, alla utom vasapapegojorna som har sin unge i holken inne. Där är fönstret öppet. Så här ser en häckande vasapapegoja ut! Honan tappar alla fjädrar på huvudet och skinnet blir knallgult. Vacker - inte det minsta!
Idag, fredag, flyttades scheltopusiken Conrads terrarium längre in mot fågelrummet. I klippväggarna som hör dit, hittades denna figur... en leopardgecko som en gång för länge sedan hittade ett hål i samma väggar och försvann. Då och då har han synts till och vi har lagt ut kalkade insekter och satt in extra värme och uppenbarligen har han klarat sig bra även om han är lite tunn. Tack Annie, för mobilbilden!
Som vanligt ett stort antal förväntansfulla anhöriga. Solen gassade och det blev nästan olidligt hett på skolgården. Men... vem vill ha en regnig studentexamen?!
Detta år hade de skärmat av för utspringandet och för första gången gick det därför att se något!
Här kommer de första!
Glad!
Ett helt gäng vitklädda ND:are.
Alltid är det lika roligt att se alla fina klänningar.
Nedan följer en liten kavalkad av studentbilder:
Åh, vad vi kommer att sakna er!!! Tack för de tre fina åren med er!
Champagneregnet över alla vita mössor avslutar detta års studentutspring. Några flakbilder blir det inte, för det var bråttom iväg före karavanerna. Till detta:
Här fanns alla sorters djur! Allt från regnbågsforeller, snappers, höns och hund i den idylligaste av miljöer till det allra heligaste: terrarieanläggningen. De fantastiska färgerna hos denna ekoxe framgår inte genom glaset, men något vackrare smycke har jag aldrig sett!
Vi skulle ha en daggeckohona till vår hane och en leopardgeckohane till vår hona.
I ett av terrarierna bodde Berta.
Här ser ni en parning mellan vandrande pinnar. Honan är enorm och brun som en kvist, medan den mycket mindre hanen är bjärt turkosfärgad, mest på översidan, vilken inte syns här.
Här - i Spånga - väntar vi på att goffinungen Jätte ska hoppa ut. Men hittills har han nöjt sig med att kika ut från holken och matas ivrigt där av sina vaktiga föräldrar. Kom inte hit och kom, säger Viktor.
Det blir inte ens en tittutbild på Jätte denna gång. Pappa ser till den saken!
Här är nyförvärvet: leopardgeckohanen som får heta Magnus efter uppfödaren. Daggeckohonen får namnet Magnolia. I samråd med vår veterinär, bestämdes att de skulle sättas in i sina terrarier samma dag. Det är svårt att få ihop avföringsprov av så små ödlor och risken är att de blir sittande länge i karantän.
Kärleken slog ner som en bomb mellan Thelma och Magnus och uppvaktningen startade genast. Den var väldigt intressant att se, båda geckos darrade med stjärten, som en skallerorm (utan ljud, då).
Själva akten gick snabbt - under tiden vi satte in Magnolia, tyvärr - och här tvättar sig Magnus noggrant!
Tillökning kommer det även bli i kattvärlden på Spånga. Tisslan är rund och kelig - det borde vara dags ganska snart.
Kaninungarna har blivit två månader och vill gärna komma till nya hem. Två av dem åker på sommarlån snart, men två blir kvar, en hane och en hona. Är du intresserad, kontakta djurvårdarna via hemsidan. Vi har även fyra marsvinsungar, underbart söta!
Tillökning har i veckan även skett hos majsormarna. Här provmatas en av dem, efter sin första ömsning.
Inte tjockare än en daggmask, men ganska lång! Även de kan tingas enligt ovan.