11 000 besökare

Spångabloggen har nu nått 11 000 besökare. Räknaren sattes in i maj och strax därpå var det ett långt sommaruppehåll. Alltså är det bara att konstatera: Spångas Djurinstitution berör och intresserar. Ett kan vi lova: vi fortsätter att intressera och beröra!

Inga bilder från Expodagarna. Envist hävdar vi: KOM OCH TITTA! Nästa möjlighet, om man inte bokar guidning, blir i mitten på maj 2009.

Till veckoslutet kommer ni att få beundra vår nya roslagsbagge, se våra jamaikanska anolisar på plats, hänföras av lille Rudolf - den senaste lilla chinchillaungen - och se hur det går för Doris och Di sma undar jordi. Vi har även ytterligare en skäggagam att presentera och så där löper det på. Det händer på Spånga!

EXPO lördag och söndag 27-28 september 10-16

VÄLKOMNA till höstens stora EXPO!

Tryck på bilden för att se affischen i stort format.

Vilken Doris!

Egentligen skulle det dröja lite till med uppdatering från Spånga - helgjobb innebär ledig fredag, den tid som annars kan ägnas något åt Djurhusets nyheter. Men detta gick inte att låta bli:

Detta är Doris, vår fina viltfärgade dvärgvädur. Som tur var, struntade hon fullkomligt i det faktum att en vädur ska ha hängande öron och följdaktligen ser hon ut som en äkta vildkanin.

Hon struntade i annat också, som att föda sina ungar i därtill avsedd bolåda inne i boxen. Så hemlighetsfull var hon, att vi trodde att hon "gått tom", dvs inte blivit dräktig. Istället grävde hon i största tysthet ut ett gångsystem i uteboxen och en dag för några veckor sedan upptäcktes lite päls på sanden. Åh, vilken luring! Hon hade fött sina ungar ute!


Idag, söndagen den 21 september, var det dags för fyra stycken 3 veckor gamla minimaler att våga sig fram på riktigt. Förra veckan sågs de dia någon gång, och sedan har den ömma modern omsorgsfullt grävt ner de sina igen.

Den jordigaste av dem alla! Men snart otroligt nyfiken och pigg på att undersöka den Stora Världen.

Gångsystemet var utgrävt på äkta kaninvis, med ingångshålet långt ifrån själva bohålan, som i sig låg efter en sidogång. Två uppgångshål och en massa andra gångar därtill, hade skapat en stor kaninlägenhet. Bohålan själv, var mjukt stoppad med mamma Doris ull. Nu kan tunnlarna användas till lek och de små skuttar upp och ner som gubben i lådan.

Den överraskningen, du Doris, var inte dålig! Och således finns nu fyra underbart söta blandrasungar mellan dvärgvädur (med käcka öron!) och löwe-kanin att tinga. De liknar nog sin pappa Vätte mest. De heter Vittra, Jordi (gissa vilken!) Ronda och Troll. Tre av dem är mest svarta med mer eller mindre vitt i pannan och så den viltfärgade sobel. Hör av dig till Hillevi på Djurhuset om du är intresserad. Leveransklara är de vecka 43.

Förberedelser inför DJUREXPO

Tyvärr blir det ingen uppdatering denna vecka - all tid och energi går till vårt fantastiska Djurexpo, som äger rum den 27 och 28 september. Ni kommer väl?! Mer information finner ni på skolans hemsida.

Landat på Spånga

Nu är de i hamn. Landat har både några nya djur och ettorna. Andra veckan hos oss på Djurhuset märks det redan att eleverna börjar känna sig som hemma. Personligheter framträder och de börjar ta för sig. Precis som det ska vara.

Bland de nya djuren återfinns ett par av jamaicansk anolis. Väldigt fin är hannen här med sina taggar på ryggen. Än så länge bor han i vår karantän, men kommer snart att flytta upp till ödlelängan i terrarierummet.

Hans tilltänkta ser lite skabbig ut för tillfället, men det beror på att hon just ömsar skinn. Så fort en reptil växer, blir det gamla skinnet för litet och måste bytas ut.

Terrarierummet är ett populärt tillhåll för eleverna, och särskilt ormarna drar till sig intresset. En av de nya ettorna har åtagit sig uppgiften att göra vår tigerpyton mer tillgänglig. Varje dag plockar han fram ormen och sitter med den en stund. Störst risk att bli biten är när man vill ta ut ormen från dess trygga, välkända tillvaro och därför används ormkroken.

Han vet vad han håller på med, den här killen som hemma har egna kungsboaormar. Lugn som en filbunke och långsamma rörelser. Då går det bra.

Kroken har fullgjort sin uppgift och tigerpyton får slingra sig över armen. Kroppsvärmen upplever reptilen som mycket behaglig och var den aningen sur innan, så har det gått över nu.

Den är så vacker och klar i teckningen, vår ännu lilla tigerpyton, och med den här träningen kommer den också snart att vara tam som en lammunge.

Majsormarna, här honan, har aldrig visat några aggressiva tendenser. Hårt slingrar hon sig runt handleden på eleven här - en säregen känsla!

Den allra vänligaste av våra ormar är nog mjölksnoken. Han heter Snoddas och är otroligt len i skinnet.

Många tror att en orm känns kall och hal att hålla i och inget kan vara mer fel. Istället är ormen behagligt torr och den blir väldigt snart uppvärmd av ytan den slingrar på, vilket gör ormhantering till en härligt pirrande upplevelse.

Ladandjuren är också mysiga. Här har vi just en genomgång av marsvin och Coke får finna sig i att bli vänd och vriden på. Och... han kuttrar förtjust på marsvins sätt.

Fler nya djur har kommit, men mer om det nästa vecka.