Detta är Doris, vår fina viltfärgade dvärgvädur. Som tur var, struntade hon fullkomligt i det faktum att en vädur ska ha hängande öron och följdaktligen ser hon ut som en äkta vildkanin.
Hon struntade i annat också, som att föda sina ungar i därtill avsedd bolåda inne i boxen. Så hemlighetsfull var hon, att vi trodde att hon "gått tom", dvs inte blivit dräktig. Istället grävde hon i största tysthet ut ett gångsystem i uteboxen och en dag för några veckor sedan upptäcktes lite päls på sanden. Åh, vilken luring! Hon hade fött sina ungar ute!
Idag, söndagen den 21 september, var det dags för fyra stycken 3 veckor gamla minimaler att våga sig fram på riktigt. Förra veckan sågs de dia någon gång, och sedan har den ömma modern omsorgsfullt grävt ner de sina igen.
Den jordigaste av dem alla! Men snart otroligt nyfiken och pigg på att undersöka den Stora Världen.
Gångsystemet var utgrävt på äkta kaninvis, med ingångshålet långt ifrån själva bohålan, som i sig låg efter en sidogång. Två uppgångshål och en massa andra gångar därtill, hade skapat en stor kaninlägenhet. Bohålan själv, var mjukt stoppad med mamma Doris ull. Nu kan tunnlarna användas till lek och de små skuttar upp och ner som gubben i lådan.
Den överraskningen, du Doris, var inte dålig! Och således finns nu fyra underbart söta blandrasungar mellan dvärgvädur (med käcka öron!) och löwe-kanin att tinga. De liknar nog sin pappa Vätte mest. De heter Vittra, Jordi (gissa vilken!) Ronda och Troll. Tre av dem är mest svarta med mer eller mindre vitt i pannan och så den viltfärgade sobel. Hör av dig till Hillevi på Djurhuset om du är intresserad. Leveransklara är de vecka 43.
