Fårskallar på Spånga

Så har vi haft första halvan av NP2a hos oss och de var då sannerligen inga fårskallar! Jättetrevliga och duktiga har de varit och det får oss att se fram emot den andra halvan av klassen som kommer för sin treveckorsperiod efter höstlovet.

Annars handlar det lite om fårskallar denna gång - äkta sådana. Roslagsbaggen Odin har tillbringat sin ensamma tid i karantänhagen färdigt och får nu sin sista förebyggande behandling mot klövröta inne i Ladan. Medlet ska verka i 15 minuter, under det att baggen ska stå på hårt underlag, så betonggolvet här duger bra. Samtidigt avlägsnas kardborrarna - jodå, han skaffade sig en omgång till sådana....

Både Odin och alla hans tackor avmaskas nu också.

Det stora ögonblicket är inne och Odin dansar in på planen i sina lilafärgade "tossor". Medlet som hans klövar smordes in med har en starkt violett färg.

En överlycklig Odin. Något mindre överlyckliga tackor. Fast rätt nyfikna.

Han gör sina första bestigningsförsök, men kastas obevekligt ner igen.

Här fick han nästan till det, men lite till får han nog truga sina kommande lamms mödrar.

Han rantade efter och runt och flemade - dvs vek upp överläppen för att så där riktigt kunna insupa den goda tackdoften och visade därmed eleverna tydligt att idisslare saknar framtänder i överkäken.

Det finns dock annat än får på Spånga:

Illern Timon ägnas uppmärksamhet av några i ettan. Det är roligt att de fortsätter komma på sina raster och håltimmar, ettorna. En massa nytta gör de också, just genom att aktivera djuren, kela med ungar och också hjälpa till med skötseln, även om det sista inte blir så mycket tillfälle till, nu när tvåorna gör sin praktik.

Apropå djur till salu: vi har även afrikanska taggmöss. Väldigt söta och trevliga nattaktiva djur.

Mer afrikanskt: Jättesnäckor. De blir stora, över 15 cm och de finns också att tinga emellanåt.

Pilgiftsgrodor finns också då och då om än inte just nu. De får helt enkelt smycka avslutningen på veckans inlägg. Ha nu ett skönt höstlov, alla elever!

Kontakter:
Hillevi och Anna på Djurhuset

En vecka på Spånga

Kommer ni ihåg myskandhonan från härom veckan - hon som knölat in sig i en duvholk och surt ruvade på sina ägg?


Här är hon nu, den stolta modern till fem ljuvliga ällingar som hon vaktar med sitt liv.


De har redan upptäckt livets goda!


Tvåorna gör sin interna APU - arbetsplatspraktik på Djurhuset. Tre veckor är de här och gör en vecka på varje avdelning. Här städas fönsternischen mot regnskogen, där en del av maten placeras ut.


Efter morgonrutinerna på de olika ställena följer genomgångar. Här berättar Anna om duvans speciella uppfödning av sina ungar. De matas med krävmjölk under två veckor. Duvungar är för övrigt nog bland de fulaste krabater som finns, innan de förvandlas till vackra "svanar" och fredssymboler.

Eleverna får lära sig hur man verkar klövarna på fåren. Inte så lätt den första gången.

Manikyren kan förfinas med hjälp av en fil också.

Gambrinia skulle nog hellre vilja vara ute i hagen igen. Hon är fin som hon är, tycker hon. En mycket självmedveten ungtacka!

Under torsdagen var det åter dags för veterinärbesök. Det har gått en tid sen senast, så denna gång var det mycket att ta igen. För eleverna blev det en intressant omgång, med allt från djurungar i ladan, till könsbestämning av orm och bortopererande av knöl på skäggagam...

Här könstestas vår mjölksnok till en hona. Gunnel för in en sond via kloaken.

Tigerpyton visade sig vara en hane.

Vår ljusa dvärgvaktel i regnskogen har varit hängig i omgångar och tyvärr verkar hon ha en tumör i ljumsken.

En ny skäggagamhona ska undersökas och tas blodprov på, för säkerhets skull.

Ödlor sticker man i svansen, om man vill ha blod. Ormar, däremot, sticks rakt i hjärtat!

Vår andra skäggishona har en knöl i hakan. Den ska bort här och nu.

Det räckte med bedövningssalva och ett snabbt snitt med skalpellen. Vips var knutan ute.

Här ligger nu den fulingen, som ska skickas till laboratorium för analys. Skäggagamen får nu stanna en vecka i kliniken på jobbet, där hon får bo på tidningspapper istället för sand och klippor - allt för att såret ska läka utan infektion.

Så till något helt annat. Vi har en hel del djurungar och även några vuxna djur, som kan tingas.

Kaninungen Ronja, född den 30 augusti, blandning mellan löwekanin och dvärgvädur. Rasade söt!

Hennes jordiga brorsa Troll, som just varit nere i de fina gångtunnlarna och smutsat ner sig, vill också flytta!

Chinchillahane, född den 26 juli...

... och hans likaledes charmige bror.

Den sötaste av dem alla, lille Rudolf, född den 18 september.

Intresserad? Hör med Hillevi på Djurhuset.

Vi har även några reptiler:

En stor och vacker skäggagamhane. Nej, inte mer. Den flyttar till Eskilstuna på torsdag 22/10!



Denna stäppvaranunge kan också tingas. Hör med Anna på Djurhuset.

Dessa djur finns också på Spångas hemsida, under Djurhuset/Djur & djurungar.

Axolotl, Odin och Di sma undar jordi

Han gömmer sig den rackaren. Varenda gång kameraobjektivet trycks mot akvarieglaset, slinker vår axolotl in under en rot och försöker dölja sin vita uppenbarelse. Egentlig axolotl, Ambystoma mexicanum, är en vattensalamander som stannat i larvstadiet. Aztekerna namngav djuret och ordet betyder "vattengud". Axolotlen är endemisk (förekommer bara där) för några vattendrag nära Mexico City i Mellanamerika. Djuret andas med gälar som kan vara mer eller mindre buskiga beroende på hur syrerikt vattnet är. Ju syrefattigare, desto större gälar. En fullvuxen axolotl kan bli 35 cm lång. Ibland händer det att en axolotl fullföljer metarmofosen till utvecklad salamander - vattentemp, vattenmängd, salthalt med mera faktorer inverkar då.

Uppe på torra land och i hagen på baksidan går vår nya roslagsbagge Odin. I tre veckor går han där i karantän, sedan kommer han att släppas in till sitt harem.

I början var han lite blyg, men mycket snart fann han sig och har blivit mycket tillgänglig. Bland det första han gjorde var att bana väg genom ett kardborresnår och det tog åtskillig tid med sax och kam att befria honom från de små taggbollarna.

Kaninungarna växer så det knakar och populärast är Jordi här, med sin viltsobelfärg. Han - vi tror att det är en hane - är emellertid tingad och flyttar vecka 43 eller 44.

Precis lika söt är lilla Ronja, vars lilla vita fläck i pannan knappt syns längre.

Troll gömde sig i tryggheten hos mamma Doris, när kameran kom för nära. Troll - eller Trolla, tror det är en hona - är helsvart. Eller svart sobel, som färgen egentligen heter.

Lilla Vittra, med mest vitt på nosen är också stor favorit. De blå ögonen kommer från pappa Vätte.

Vill du tinga, kontakta Hillevi på Djurhuset

Glimtar från Spånga

Bilder på nya roslagsbaggen får anstå några dagar och istället kommer här några glimtar från expoförberedelserna. Resultatet blir alltid så otroligt fint - men för detta krävs intensivt arbete. Np3b höll dock humöret uppe hela vägen ut, en väldigt sammansvetsad klass är de, där ingen smet undan. I helgen som var, den 27-28 september, visades allt upp för allmänheten.

I terrarierummet planteras akvarier och terrarier om, alla rutor putsas och poleras...

... och till och med de väsande kackerlackorna får sitt terrarium så vackert.

I fågelrummet pågår fortfarande det enformiga skrubbandet av alla mellanväggar - glasklara ska de vara. Sen följer greninsättning och berikningsmiljö i form av leksaker och födosöksställen och så till slut ren och skär utsmyckning där också. Fåglarna tycker väl kanhända inte så mycket om högtryckstvätten, den låter en del, men under tiden det pågick fick de vara i utevoljärerna. Sen är de mest nyfikna på allt som pågår.

Varje expo målas det om en del och denna gång fick alla höns-, kanin- och marsvinsboxar ny färg utifrån, samt ett och annat till. Falu rödfärg är tacksamt att måla med och uppfräschningen blir så total.

Även ute planteras det för fullt. Alla krukor ska ner i jorden och fortfarande är plattformen utanför växthuset full med plantlådor.

Ute i friflygningsvoljären grävs ett av småhägnen ut och sanden ersätts med täckbark. Sedan ska HELA "friflygningen" spadvändas - ett riktigt slitgöra.

Ölandsgässen klampar förnärmat därifrån. Nu ser man knappt skillnad på föräldrarna och gässlingarna och snart är det dags för de tre avkommorna att åka till sin nye ägare.

En pärlhönstupp är desto mer nyfiken och följer alla nyordningar med sträng blick.

Den som inte bryr sig ett skvatt om allt ståhej är katten Tisslan. Hennes viktigaste fundering består i om hon ska jaga sparven däruppe i trädet eller...

... klättra över till nymfkakaduaburen och sätta lite sprätt på invånarna där. Så fick det bli!

De nya spitekycklingarna är som sötast och denna har fortfarande sin äggtand kvar på näbben! De kan också känna sig trygga - två hönsmammor har de, som delar på de två kullarna lite hur som helst.

Den här bistra matronan är inte lika god att tas med. Det är en jättestor myskandshona, som knölat in sig i ett av duvredena , där hon nu ruvar på ägg.

Veckans clou är nog ändå den senaste lilla chinchillaungen! Underbart söt liten kille, född för dryga veckan sedan. Är DU intresserad av chinchillor? Hör av dig till Hillevi på Djurhuset om du vill tinga!