fredag 7 augusti 2009

Snart börjas det igen på Spånga!

Hej, allihopa! Nu är det snart dags igen för ett nytt, händelserikt år på Spånga.Vi som jobbar här
har haft vår sommarledighet i omgångar och nu på måndag kommer vi att vara där allesammans igen. Under sommarmånaderna har en eller två av oss jobbat med sommarpersonal, några före detta treor, vars första jobb efter gymnasieåren blev just hos oss. Nog visade de vad de gick för alltid - det var underbart att komma tillbaka till ett Spånga lika välskött som under expotider. Ett kanonjobb har de gjort och det ska de ha allt beröm för.


När man varit ifrån sitt jobb under flera veckor, känns det smått överväldigande de första dagarna och efter några dagar undrar man om man egentligen fått något gjort överhuvudtaget. Nåja, blåsor i händerna talar ändå sitt tydliga språk, något måste ha åstadkommits...



En pilgiftsgroda letar ivrigt efter de sista bananflugorna. När de burkar flugorna bor i nästan är tomma, läggs hela byttan in. Det ser väl kanske inte så vackert ut, men är praktiskt och enkelt.


Nere i ladugården kläcktes fyra nya spitekycklingar i förrgår, onsdag. Fyra till, lite större, sprätter runt ute, tillsammans med tuppen och de fem övriga hönorna. Även faverollerna blir fler, tre hönkycklingar är på tillväxt hemma hos en av oss djurvårdare. Bloggen är besvärligare än vanligt idag, så det gick inte att lägga in en bild på dem i efterhand. Så Henrietta, Henritvåa och Henritrea får vänta tills nästa vecka.


Sötaste bilden den här gången måste vara på Sushi, den japanfärgade franska väduren, i full färd med att förebereda ett bo att föda sina ungar i.


Fadern har vi här och de två är som ler- och långhalm. Tyvärr måste vi snart dela på dem, så att Sushi inte blir omparad av Bossen direkt.



Nåja, några nytillskott kan nog tävla om "sötaste bilden". I torsdags kom det tre marsvinsungar till oss. Här en vit rexhona. Hon sökte sig genast till den övriga flocken och verkade trivas med en gång.


En tyvärr suddig bild, men detta är också en rexunge, en silveragouti och vit. Inte släkt med den lilla vita, så de kommer givetvis att bli ett par så småningom.

Den tredje är denna hane med en mycket speciell färgvariant. Alla svarta strån innehåller ett guldstänk, vilket kommer att utvecklas ännu mer när han blir vuxen. Resultatet blir en fantastisk metallicglans. Tryck på bilden för större storlek, där framgår det bättre. Han bor ihop med den andra hanen och det känns så skönt även hanarna har sällskap. Vi är så tacksamma för att säljaren ordnade även detta marsvin till oss och också skolade in det som sällskap till rexhanen - TACK!

Under sommaren har lilla chinchillaungen My vuxit till sig ordentligt. Det är hon som sitter högst upp. Oliver är mer intresserad av om kameran möjligtvis går att äta.

Återigen har en av myskandshonorna invaderat ett av duvredena. Här ligger hon på sina ägg och glor bistert mot alla som vågar sig i närheten.

Darwin däremot, håller en tidigare kull under uppsikt samtidigt som han gör det enda vettiga såna här varma dagar: ruskar ut vattnet ur fjädrarna efter det trettiotolfte doppet i dammen som just håller på att fyllas upp igen efter rengöringen.
Vi hade bra gärnat badat också, fast kanske inte just i ankdammen. Bada på ni alla som har möjlighet - sommaren dröjer kvar länge än! Vi hörs nästa vecka.